Foto: Olof Sjödin, ÖP

Ljuva jämtar.
Härliga härjedalingar.
Rakryggade Ravundingar.
Sagolika samer.
Världsvana Vällingbybor.
Friends and neighbours!

Puh, det krävde sin man det där. Men vägen blir ändå lätt när man hela tiden kan se målet, denna sagolika Republikplats och alla fantastiska Republikaner.

Varför tog jag då elden? Jo, helt enkelt därför att alla andra försök att föra den till Republiken har misslyckats, trots ett lovvärt arbete av många här.

Men nu har jag fört den olympiska elden hit och här ska den brinna denna natt, lika intensivt som vi brinner för Republikens sak. (Elden tänds)

Jamtland, Jamtland, jämt å ständut...

OS i Aten börjar ju snart. Det trista är bara att hopp ofta blir fall. Jag syftar förstås på dopningen. Är OS en kraftmätning mellan atleter eller mellan olika pillertillverkare? Ska Deutsche Piller AG vinna över US Bluff & Steroider? Eller blir det den asiatiska uppstickaren Tji Rent Spel som kammar hem guld?

Skandalen med alla dopade från USA kan leda till slutsatsen att varenda en i det landet dopar sig. Det är fel! Ingen snuddar väl ens vid tanken på att George W Bush skulle ha petat i sig något prestationshöjande.

Republikens framstånde idrottare har alltid haft havregrynsgröt, pölsa, kams och mylta som basföda och även i detta avseende borde vi inspirera andra.

Så många medaljer har det kanske inte alltid blivit, men mätta och belåtna är dom i alla fall.

Apropå OS och fusk:
På sistone har vi kunnat läsa hur Stockholm försökte köpa sig årets OS genom att göda korrumperade IOC-delegater. Som alla vet gick ju spelen istället till Grekland och Aten. Och tur var nog det, för den olympiska tanken om rent spel.

Tro nu inte att jag ogillar stockholmare. Tvärt om. Nästan alla är ju våra systrar och bröder – inflyttade lantisar från nord och syd. Däremot är jag förbannad på huvudstadens makteliter bland politiker, redaktörer och direktörer. Dom som försöker vinna poänger genom att gräva ett stort krondike mellan huvudstaden och övriga Sverige.

Titta bara på reaktionerna efter nejet i EMU-omröstningen. Ilskan över att folket inte röstat som det blivit tillsagt visste inga gränser och föraktet visade sitt fulaste tryne.

Allvarligt talat, det var fullständigt skamlöst hur krönikörer och kommentatorer övertrumfade varandra i nedlåtande utspel mot alla dom som tagit sig friheten att rösta enligt sin övertygelse. Vinnarna av folkomröstningen beskrevs som inavlade bidragsfuskare.

SJ-bossen Ulf Adelsohn, den olyckan. Han analyserade ja-sidans nederlag med orden:

"Det kan inte bli på något annat sätt med det här folket. Dom sitter i Borlänge och väntar på mera välfärd, utan att vara beredd att arbeta för det."

Är det så han tror det fungerar utanför tullarna så förklarar det, banne mej, varför hans tåg går som dom gör i dag.

Ett SJ-tåg som anländer i tid, ser vi lika ofta i Norrland som vi ser Vaxholmsbåtar.

Kärlek är temat för Yran, i år ännu mer än annars. Jag ber att få citera brittiske poeten Lord Byron: "Den som älskar yrar."

Men inför dessa ljuva kärleksnätter nås vi ändå av dystra besked. Den ilskna klamydaiabacillen sprider sig snabbt bland Republikens unga, så till den milda grad att den kan äventyra våra kvinnors möjlighet att i framtiden föda barn.

Därför uppmanar jag er nu:
Skydda trumpeten!
Visa vördnad för kärleksgrottan!
Kort sagt:
Ät kola med papperet på!
(Konfettikanoner skjuter ut kondomer över torget)

Och där åkte Vatikanstatens ambassadör hem i protest. Utrikesminister Kjell Albin Abrahamsson får väl tillgripa någon listig gummiparagraf för att kunna bevara relationerna med lilleputtlandet. Eller så får han väl helt enkelt snärta till honom med da Vinci-kådisen.

Här i Republiken har vi alltid varit ett uppfinningsrikt och påhittigt släkte. Så är det fortfarande. Vi sitter inne med lösningarna på den moderna tidens gissel. Var uppfanns det tobaksfria snuset? Jo, här!

Vilka sålde raserade lador från ödegårdar som möbler till dyra eremit-bostäder på Manhattan? Jo, vi!

Vilka tänker forska för att få fram den köttfria entrecôten, den benlösa fisken och den doftlösa parfymen? Jo, vi!

Och snart Republikaner, lovar jag er, är vi den alkoholfria spriten på spåren. Och då ligger Storsjön där och bara väntar på att bli buteljerad! På vintern kan vi ju sälja produkten on the rocks och då behövs ingen isblåsa dagen efter.

Ja, raden kan göras hur lång som helst. Flytväsar utan flytkraft. Bilar som inte startar.

The sky is the limit!
Sedan förr vet vi att våra resurser är gigantiska.
Fyra av tio svenska getter har lyckan att bo i republiken och antalet Epa-traktorer per capita är högst i världen!

Sanna mina ord, detta är framtidslandet!

Vänner, Republikaner.

Vi har kommit fram till årets folkomröstning. Här behövs inga förvirrade valprognoser. Vi avläser resultatet direkt på jättetavlan här bredvid. Proceduren är enkel: ni svarar ”Ja” eller ”Nej” på mina frågor och rösträknaren mäter.

Är ni beredda?
(Stapel, 68% ja)
Nja, det kan bara bli bättre.

Är kolbulle bättre än Big Mac? (89-11)

Är Jamtli bättre än Disneyworld – eller i alla fall närmare?
(92-8)

Älskar ni Republiken?
(107% ja)

Positivismen väller fram.
Ja, ja -jajamensan.
Jamtland, Jamtland, jamt och ständut

Republiken står lika stabil som den nya ackumulatortanken där borta i horisonten och har samma inre värme som flödar ut över bygden. Förresten, om man får komma med ett oblygt förslag: Dalarna har ju sitt Evertsberg, skulle inte Jamtland behöva en Ewertsborg?

Må firandet denna natt nå olympiska höjder. Må den eld jag förde in ge glöd i den nödvändiga kampen för denna ljuvliga gåva från gudarna som kallas Jamtland.

Må lågan brinna i eviga dagar för humanismen.

Ja må den leva,
ja må den leva,
jag må den leva
uti hundrade år!

Leve Jamtland!
Leve Republiken!