Presidenttalet 2003
|
Ljuva jamtar. Det trodde ni inte, va? En Las Vegas-premiär på torget. Men plymer i all ära - det är precis så här jag trivs bäst. Tillsammans med er, på årets största dag!
Vi lever i en era då mycket är utbytbart. Människor och maskiner, komponenter och chips. Men det finns sådant som icke kan ersättas. Att hylla Republiken tillsammans med er, att känna samhörigheten, det är stort. Vi är oersättliga! Jamtland, Jamtland, jamt å ständut... Felet med världen är inte att det är för många
fester utan för få. Många som lever i områden av
världen, med krig och svält, drömmer just om en gemenskap
i fred, att kunna festa och fira med vänner, på det sätt
vi gör denna helg och denna afton.
Vad ska man då tro om världen? Sedan vi sågs senast har USA:s president George Bush startat ännu
ett krig. Hans argument för att angripa skitstöveln Saddam visade
ju sig vara tunnare än en nyhetssändning i TV 3. Jag säger
som jag brukar säga - usch Bush, usch Bush!
Nu ska inte vi i Europa förhäva oss. Den europeiska unionen
satsar hundra gånger mer på en europeisk ko än på
en människa som bor söder om Sahara. Skyll inte på korna.
Men ifrågasätt de politiker som styr mer pengar till europeiska
ladugårdar än till sjuka och hungrande bröder och systrar
i Afrika. Det är en skammens politik. Och som om Afrikas gamla problem
inte skulle räcka: nu har Bush varit där också.
Och vad ska vi då säga om vårt Jamtland? Det sägs ju att vi är en samling notoriska nejsägare, Sveriges bistra tvärviggar. Men hör här. Vi gör en undersökning här och nu: Älskar ni Republiken? Är hjälten Arnljot större än den där blekfisken Arn? Gillar ni jämtländsk ädelfisk bättre än konserverad belgisk mat i plastförpackningar? Vill ni att även de elever som bor på mindre platser i Republiken ska ha nära till skolan? Där ser ni. Positivismen väller fram. Ja, ja -jajamensan.
En storsvensk undersökning visar att rekryter från Republiken hamnade näst sist i ligan över lämpliga befälsämnen. Det är, gott folk, vad som kallas passivt motstånd. Republikens beväringar vet att det finns bättre sätt att använda energin än att nöta storsvenska kaserngårdar. Vårt föredöme är istället republiken San Marino,
vars samlade militärstyrka består av sex personer, som har
till uppgift är att låta sig fotograferas av turister. Mot
betalning!
Snart ska vi folkomrösta om kronan ska avskaffas. Jag är ju statschef utan krona men det ska inte tolkas som att jag är för euro - verkligen inte. Men när det gäller EMU har jag en plan; istället för att ansluta Republiken till nån gemenam valuta och riksbank återupprättar jag denna dag den urgamla jamtska marken. (Här kastade Ewert ut marksedlar till publiken, samtidigt som konfettikanonerna skjöt ut 40.000 sedlar över torget) Värdet är direkt knutet till dagspriset på mylta. Med guldmyltsfoten står vi stadigt i valutastormarna. Jag utnämner Kjellbergs Bärhandel i Kälarne till Republikens valutareserv. Och till Republikens officiella sedelpressare utser jag Bräcke Tryckeri. De har mitt uppdrag att trycka så mycket pengar det behövs! Och Handöl Täljsten får göra stensäkra mynt. Eh, ja, för att det inte ska bli allt för skräpigt här
på Stortorget vill jag att vi träffas bakom scenen efter talet.
Där kan jag och Republikens finansminister ta hand om era numera
värdelösa svenska pengar...
Ingen minister i min regering har under året kallat George W Bush
"den där jävla Texasgubben". Men i övrigt har
regeringsledamöterna i Republiken skött sig med den äran.
I fyrtio år har vi yrat. Och denna en gång enkla musiktillställning har utvecklats till en av de stora utefesterna i Norden. Och en förklaring till succén är den starka uppslutningen bakom vår Republik. Samhörigheten har stärkts, detta samtidigt som vi har så förbannat roligt. Nu siktar vi mot nästa fyrtio år. År 2043 har nästan alla glömt namn som Bush, Blair och Berlusconi men inte den hejdundrande festen i Östersund, Jamtland, Lyckoriket 2003. Kasta er ut i sommarnatten. Fortsätt att roa er. En natt som denna hämtar vi alla kraft och inspiration för att fortsätta kampen för de himmelska ängderna, som bär namnet Jamtland! Leve Jamtland.
|